Recension av Plan B 4.0 Uppdrag: rädda civilisationen!
av Hans Sternlycke
För ett par år sedan recenserade jag Lester R. Browns bok Plan B 3.0.
Plan A är att fortsätta som förut. Plan B är vad vi måste göra. Nu har
han kommit med Plan B 4.0. Underrubriken är: Uppdrag rädda
civilisationen!. Doris och Lars Almström har förtjänstfullt översatt den
här boken, liksom de tidigare. Man kan ladda ner den gratis, men det är
bättre att köpa den, eftersom det finns så mycket fakta samlat som kan
vara bra att återvända till. Ännu gladare blir makarna om man köper fem
exemplar av boken och sprider den.
Konceptet är ungefär detsamma som förut, först en undergångsbeskrivning
som gör en djupt deprimerad och övertygad om att undergången inte går
att undvika, sedan en genomgång av vad vi kan göra. Vi kan stabilisera
klimat och folkmängd och vi kan utrota fattigdom och återställa jordens
ekologiska system.
Vi har all teknik som behövs för att kunna rädda jorden, och det kostar
bara bråkdelen mot vad vi lägger ned på vapen. I den senaste
bokversionen har avdelningen med möjligheterna utvidgats kraftigt. På
tio år kan vi minska växthusgasutsläppen med åttio procent. Vad som
behövs för att hålla temperaturstegringen under två grader, annars
stiger den fem grader.
Människans påverkan på jordens klimat går mycket fortare än vetenskapen
trott, så därför måste vi agera mycket snabbare. Samtidigt går
utvecklingen mot förnybar energi också mycket fortare än anat. Svårast
att klara blir maten.
Med havsnivåhöjningen kommer stora arealer att läggas under vatten, med
torka av stigande temperatur kommer mycket att bli öken. Grundvattnet
sjunker och vi pumpar upp det tills det tar slut. Andernas och Himalayas
glaciärer smälter och miljarder blir utan vatten till åkrarna.
Markerosion och försaltning slår mot 30 procent av jordens åker. En
grads temperaturhöjning minskar skörden av ris, vet och majs med tio
procent.
Vi har nått vad vi kan nå med växtförädling och genmodifiering kommer
inte att lägga något till det. Världens spannmålskörd har tredubblats
genom oljan till maskiner och konstgödsel, men nu kommer oljan att sina.
Samtidigt stiger jordens folkängd från sex till nio miljarder innan den
planar ut. De som har makt och möjlighet rövar mark i andra länder. Den
mat och det biobränsle vi importerar innehåller andras vatten. Vi
behöver dricka fyra liter per dag, men till en dags mat går det åt 2.000
liter vatten.
1950 befann sig ekonomin inom de gränser naturen satt, så att vi bara
konsumerade avkastningen. Sedan dess har den ökat åttafaldigt. Nu tär
vi av kapitalet, förskingrar jordens resurser och kallar det tillväxt. I
dag kostar en liter bensin i USA 80 cent, 5,90. För att betala alla sina
kostnader skulle priset behöva vara fyra dollar, nära 30 kronor litern.
På samma sätt är matpriset subventionerat med sitt stora oljeinnehåll.
Med lysdioder i stället för glödlampor minskar energiförbrukningen till
tiondelen. Standbyeläge på apparater står för tio procent av deras
förbrukning. Energiförbrukningen hos ett europeiskt kylskåp är hälften
mot ett amerikanskt, men den kan minskas ytterligare till en fjärdedel.
Uppvärmningsbehov hos befintliga hus kan halveras. Kinesiska BYD (Build
Your Dreams) tillverkar en laddhybridbil för 160.000 kronor, och den
kommer till Väst i år. Det ligger inom möjligheternas gräns att
industrin kan klara sin tillverkning med en tiondel av dagens
förbrukning av råmaterial. En fotogenlampa drar 80 liter fotogen om året
för 470 kronor. Ett solcellssystem med batterier som klarar upp till
fyra strömpunkter kostar i Indien 300 kronor.
All kol och 70 procent av naturgasen för världens elproduktion skulle
kunna ersättas med förnybara energikällor till 2020. För transporterna
skulle 70 procent av de fossila bränslena kunna fasas ut.
För 570 miljarder kronor om året kunde alla barn få utbildning,
vuxenanalfabetismen avskaffas, de fattigaste länderna få skolluncher,
mödra- barnavård samt familjeplanering. För 800 miljarder kronor om året
kan jordens bördighet återställas med trädplantering, skydd av matjord
och biologisk mångfald, återställande av betesmarker och fiskebestånd
samt grundvattnet stabiliseras. Det kan jämföras med världens
militärutgifter på över 10.000 miljarder kronor om året.
Om någon kritik kan riktas mot Lester R. Brown är det att han för
livsmedelsförsörjningen tycks räkna med fortsatt konstgödselanvändning.
Det är ju den som ligger bakom markens utarmning och erosion. För att
återställa bördigheten måste jordens mull återuppbyggas. Det kan göras
med gröngödslingsväxter och noggrann återcirkulering av näring.
Kvävefixernade växter kan ge gödning och stenmjöl nödvändiga
mikronäringsämnen. Konstgödsel ger bara de stora näringsämnena,
försämrar markens mikroliv och utarmar matens näringsinnehåll.
Sen tror jag inte att befolkningstillväxten är ett så stort hot som han
anser. I de utvecklade länderna föds mindre antal barn än vad som behövs
för att hålla befolkningen konstant. Fattiga länder når också dit med
den social rättvisa han avsätter medel för. Dock får vi kanske mindre
antal barn än vi önskar i industriländerna på grund av att fruktsamheten
sätts ned av strålning och alla gifter. Det behövs inte mycket mark för
att föda en människa. Esséersektens munkar på Jesu tid hade var och en
en lott på 250 kvadratmeter där de odlade allt de behövde för sitt
livsuppehälle.
Lester R. Browns bok är mycket stimulerade och faktarik bok, som ger
hopp om att vi kan styra vårt öde. Jag önskar att många läser den.
Hans Sternlycke
|
